Paella

Denna spanska nationalrätt är döpt efter den panna den lagas och egentligen ska serveras i. Precis som Tapas är döpt efter det lilla fat man lägger tilltugget på ovanpå glaset med dricka. Ganska pyssligt, men eftersom allt lagas i samma gryta blir det ganska enkelt efteråt. Det går att variera denna rätt på tusen sätt. Fisk, kött eller korv (quorn eller veggokyckling funkar naturligtvis också). Ris, olja och saffran är dock basen. Ett tips är att ha med lite bitar med ben. Det blir så mycket mustigare då. Min salig mor hoppade över de krossade tomaterna. Färgen blir häftigare gul, men det blir godare med tomater. Snåla inte. Bra tomater är lite dyrare, men totalt sett den lilla biten i sammanhanget. Det kommer även ett slötips i slutet. Vi har ofta haft besvikna gäster som sagt: "Vi trodde vi skulle få Paella". Detta får väl ses som ett bra betyg - även om jag tycker min mors var oslagbar (precis som hennes leverstuvning).

Kyckling
Olja
Gul lök
Paprika
(Selleri)
Ris (torrt - gärna Uncle Ben's)
Krossade tomater
Kycklingbuljong (varm)
Vitlök
Salt
Peppar
Dragon
Lagerblad
Musslor
Räkor/kräftstjärtar
Djupfrysta gröna ärtor

Skär fågeln i mindre bitar. Bryn köttet i oljan. Ta upp det. Lägg ner lök, paprika och (ev.) selleri. Låt det få färg. Lägg i riset och låt det bli brynt. Häll i tomater och buljong (cirka dubbelt så mycket vätska som ris). Lägg i köttet och tillsätt vitlöksklyftan (krossad, hackad eller pressad efter smak). Stöt saffran tillsammans med saltet i en mortel. Häll i det och de övriga kryddorna. Rör om. Låt puttra under lock i cirka 20 minuter. I med ärtona och musslorna om du kör med färska. Låt koka i cirka fem minuter. Räkor och burkmusslor läggs i sist och låt grytan bli genomvarm. Sedan är det klart att servera.

Det är snyggt att dekorera med lite havsfrukter - Bläckfisk, grönmusslor och hela räkor. Dessa kan få sisådär fem minuter i 180 grader varm ugn. Röda viner i gröna flaskor (gärna med spanskt ursprung) är också dekorativt. En baguette som skurits nästan igenom och fått sig en dos persiljesmör smaksatt med vitlök och fem minuter i 225-gradig ugn har aldrig gjort någon av våra gäster ledsen.
Slötips: Det går att fuska genom att hoppa över färsk höna. Köp en grillad kyckling och lägg i bitarna samtidigt med skaldjuren istället. På negativa-bieffekt-listan kommer den äckliga marinadsmaken. Jag rekommenderar det verkligen inte. Att klyva ett fjäderfä är inte så svårt att det motiverar.

Fläskfilégryta med massor av smak

Eftersom Lasse Jansson hade fläskfilé i frysen och en potatispress av DDR-modell i kökslådan, dedikerar jag denna festrätt till honom. Men - det är ju inget som hindrar er andra från att testa den. Bilden visar med tydlighet hur svårt det är att få något man ska äta att inte likna något man har ätit.
Verkar kanske krångligare än den är. Här blandas smakerna vilt, men allt funkar bra tillsammans. Är man helt emot (eller allergisk mot) syltlök går det att skippa den, men grytan förlorar en av sina mest intressanta smaksättare. Det är i så fall bättre att peta bort dem på tallriken.

Fläskfilégryta
Fläskfilé (otippat, eller?)
Starka korvar - typ Kabanoss
Ev lite olja eller smör
Salt
Svartpeppar
Mejram
Vetemjöl
Syltlök
Svarta oliver
Röd paprika
Cornichons (eller hackad ättiksgurka)
Grädde

Putsa filén och skär den i skivor som kan bultas lite med handen. (Ett bra sätt att bli av med veckans aggressioner.) Skär korven i bitar och bryn i en gjutjärnsgryta. Det kan gå utan fett, men oftast behöver slangen lite hjälp. Ta upp korven och lägg åt sidan. Bryn köttet i korvfettet, krydda med salt, peppar och mejram. Strö över lite vetemjöl och rör om. Lägg i syltlök (spara spadet), oliver, gurka och den strimlade paprikan. Slå på grädde så det knappt täcker, rör om och låt koka upp. Lägg i korven och låt sjuda cirka 10 minuter. Smaka av och krydda. Späd med lite av syltlökspadet. Den som är lagd åt det estetiska hållet kan dekorera anrättningen med cocktailtomater och hackad (eller klippt) persilja.
Servera med pressad potatis. Ett tips: salta vattnet ordentligt när du kokar potatisen. Potatispress är ett nödvändigt ont.

Systemet har ett Rioja-vin som heter Lat 42. Om jag köpt det för tio år sedan hade passat lika bra till mig som det gör till maten ovan. Tips: Välj ett vin som inte är så syrligt. Det är nämligen tillräckligt av den varan i grytan.